Siirry sisältöön

Kysy lisää ja keskustele suunnitelmista

Puhekupla 102
Keskustelu | Sipoon kunta
Keskustelu on päättynyt

Kaavojen nähtävilläolon aikana (15.1.–15.2.2021) voit keskustella ja kysyä lisätietoja kaavoista täällä Otakantaa.fi-palvelussa. Kaavoittaja seuraa keskustelua ja vastaa kysymyksiin mahdollisuuksien mukaan jo nähtävilläolon aikana.

Saatu palaute huomioidaan suunnittelussa mahdollisuuksien mukaan ja kootaan yhteenvedoksi kaavan asiakirjojen liitteeksi ja päätöksentekijöiden tietoon.

Mikäli et halua, että palautteesi näkyy julkisesti (jos se sisältää esim. henkilötietoja), palautetta voi myös lähettää suoraan kaavoittajalle (kysymykset) ja Sipoon kunnan kirjaamoon (kannanotot) viimeistään 15.2.2021. Palautetta kaavoista kerätään myös karttakyselyn avulla.

Kaava-aineistot ja yhteystiedot löytyvät kaavojen nettisivuilta:

Perustiedot

Päättynyt: 15.2.2021

Liitteet

  • Ei liitteitä
Ilmianna

Katso muut kommentit

Om tillväxtens inverkan på serviceutbudet

Profiilikuvan paikka

@Pirjo_a
14. helmikuuta 2021 kello 11.20.05

I samband med kommunens tillväxtmål kan man ännu begrunda följande:

I ”KUUMA kuntien muuttoliikkeen taloudelliset vaikutukset, MDI 2018” lyder en av slutsatserna: ”KUUMA-kuntien vuotuinen väestölisäys oli keskimäärin 1,16 % vuosina 2000-2016 ja 0,77 % vuosina 2010- 2016. Vaikka vuotuinen väestönlisäys on alentunut 2000-luvun ensimmäiseen vuosikymmeneen verrattuna, alueen väestönlisäys on edelleen ideaalisella kasvutasolla eli keskimäärin 0,5 -1 %:in vaihteluvälillä vuodessa. […] Vuotuinen väestönlisäys vaihteli Pornaisten 0,1 %:sta Sipoon 1,4 %:iin 2010-luvulla. Tasainen ja hallittu väestönlisäys mahdollistaa suunnitelmallisen palveluiden suunnittelun ja järjestämisen sekä investoinnit.”

I Sibbo har man däremot medvetet valt att frångå den idealiska tillväxttakten och motiverat detta med att det stöder kommunens strategiska spårtrafikprioritet, och med att det skall förbättra servicen på sikt.

Tåget som prioritet behöver inte ventileras ytterligare här. Det väsentliga har redan sagts av flera kommenterare. En liten kuriositet kan man kanske ännu lyfta fram: Ser man på kartan över prioriterade utvecklingszoner enligt MAL slås man av det faktum att Nickby på kartan är den enda tillväxtzon i hela regionen som beträffande kollektivtrafiklösningen inte ligger på en direkt rak linje till Helsingfors. För Nickbys del bildar trafiklösningen via Kervo ett L. Den här bilden borde väl egentligen säga allt.

Beträffande förhoppningen om förbättrad service finns däremot många öppna frågor. Utgångspunkten är att förskjutningen av köpkraften i Sibbo är negativ. Den går till huvudstadsregionen, Träskända, Kervo och Borgå och endast dagligvaruhandeln stannar inom kommunen. Och i KR3 intar antagandet om förbättrad service en central plats, om än i mer än lovligt flummiga drag: Det skall finnas tätt med mångsidiga stenfotsbutiker (närbutiker?) och -tjänster. Butiks och serviceutrymmen skall breda ut sig på gatan sommartid. Tiden för torgverksamhet förlängs till 9 månader. Man har enligt egen utsago inkluderat lösningar som ”stöder möten mellan människor och verksamhetsbetingelserna för handel och service”. Servicen skall vara placerad tätt och i kluster. Vidare anför man att ”Genomförandet av stationscentrum bidrar till framgången för handeln och servicen och till uppkomsten av en attraktiv blandad service- och företagskoncentration.” Den konkreta innebörden av det här är onekligen svår att greppa hur väl man än vill. Vilken service det kan tänkas vara fråga om framgår inte heller (förutom vinken att vi kan köpa det glömt att inhandla på nätet), än mindre dess förmåga att på allvar påverka den negativa förskjutningen till grannkommunerna.

Klart är i alla fall även att Sibbos tillväxt direkt används som marknadsföringsargument. För Ådalens ”Business Park” som nu finns till salu anger man t.ex.: “Sibbo växer med fart och är en av de mest köpkraftiga kommunerna i Finland. Den årliga tillväxten är 5 %, vilket är dubbelt mer än i de övriga kommunerna i huvudstadsregionen.” (I samband med det här nämns dock inga fördelar med en framtida tågförbindelse. Tvärtom marknadsförs “pendlingtiden till Helsingfors” som endast 30 minuter med bil.)

Frågan är om det faktiskt i framtiden kommer att finnas en tillräckligt stor köpkraft inom området, även med den snabbaste tillväxt, för att intressera nya service- och tjänsteproducenter. Den kartläggning från 2016 KR3 hänvisar till, enligt vilken det inte fanns några tomma affärslokaler i centrum av Nickby medan branschaktörer visat intresse att etablera sig i centrum, torde åtminstone inte stämma idag. Enligt Sipoon Sanomat 11.2.2021 verkar det idag tvärtom vara svårt att intressera företag för de affärslokaler som de facto står tomma. Det här är kanske inte helt oväntat; ser man på trenden överlag i Finland har stenfotsbutiker redan länge kämpat med utmaningar i många städer. Även i Helsingfors innerstad tvingas flera stenfotsbutiker stänga, eftersom kunderna föga överraskande flyttat över till internet. Det handlar således inte endast om köpkraft, utan framför allt om köpbeteende.

Angående köpkraften måste man däremot konstatera att den inte kan mätas endast genom antalet inflyttare. Exempelvis de översikter över inflyttares medelinkomster för olika åldersgrupper på kommunnivå som exempelvis återfinns i ”KUUMA/taloudelliset vaikutukset” ger inte heller mycket ledning. Dels är medelinkomst ofta värdelöst som verktyg, dels skiljer sig inkomsterna mellan olika områden i kommunen markant. Det man skulle behöva är en uppskattning av förväntade medianinkomster områdesvis, i det här fallet specifikt för Nickby. Här borde man även beakta målgrupperna för den bosättning som planeras. Och faktum kvarstår, att för många invånare i de norra delarna av Sibbo är avståndet till Träskända och Kervo fortfarande kortare än till Nickby, oberoende av hur serviceutbudet eventuellt förändras. Och i slutändan är det invånarnas köpbeteende, inte deras köpkraft som blir avgörande.

Men egentligen är det här resonemanget av mindre relevans för den stora bilden av Nickby. För svaret på frågan varför formuleringarna i KR3 är svävande, luddiga och huvudsakligen ägnade att väcka känslor och skapa illusioner, istället för att presentera konkreta lösningar på behovet av service, finns egentligen direkt framför ögonen på oss. I utredningen Sipoon kaupan palveluverkkoselvitys, päivitys 2016, WSP, till vilken KR3 (och planeringen av andra delar Sibbo för den delen) direkt hänvisar, står det nämligen bl.a. följande:

“Päivittäistavarakaupan ja kaupallisten palveluiden tarpeesta pääosan tavoitellaan suuntautuvan Sipooseen. Erikoiskauppa ja tilaa vaativa kauppa keskittyy suuriin keskuksiin, joten keskustan erikoiskaupan ja tilaa vaativan kaupan ostovoimaa suuntautuu myös Sipoon ulkopuolelle. Näin ollen erikoiskaupan liiketilatarve ei kokonaisuudessaan toteutune Sipoossa.
[…]
Nikkilä tulee jäämään nykyisen kaltaiseksi paikallistasoiseksi arjen palvelujen keskustaksi. Keskustassa on kehittämispotentiaalia väestön kasvun myötä, mutta erikoiskaupan laajamittainen kehittäminen on haastavaa. Nikkilän keskusta tulee olemaan kuitenkin monipuolisempi kaupan keskittymä kuin uudet keskustat Talma ja Majvik. Keskustapalveluita voi Nikkilässä sijoittua lähipalvelutyyppisesti myös Jokilaakson ja Kartanon alueille.
[…]
Palvelujen saavutettavuus tulevaisuudessa muuttuu myös muiden tekijöiden johdosta tavoilla, joita ei täysin voida ennustaa. Jo nyt käytössä olevat verkkokauppa, sähköiset palvelut ja etäasiointi videoyhteydellä sekä tulevaisuudessa esimerkiksi joukkoliikenteen ja jakeluliikenteen automatisoituminen ja palvelujen tuominen ihmisten luo voivat olla tekijöitä, jotka vähentävät tarvetta saavuttaa palvelut fyysisesti.“
[…]
”Nikkilän keskustaa kehitetään parhaillaan, mutta keskustaan syntyy hyvin vähän uutta liiketilaa. Uudet liiketilat korvaavat lähinnä palveluita, jotka ovat olleet paikalla ennen kortteliuudistusta. Keskusta-alueella on jonkin verran kehittämismahdollisuuksia voimassa olevissa asemakaavoissa. Myös Jokilaakson alueella on mahdollisuuksia kaupan kehittämiselle ja jatkossa myös Kartanon alueella tulee luoda mahdollisuuksia lähipalveluille. Tulevaisuudessa Nikkilä tulee säilymään nykyisen tasoisena paikallispalveluiden keskuksena, mutta merkittäviä kasvumahdollisuuksia erikoiskaupalle ei keskusta tarjoa. Näin ollen erikoiskaupan asiointia tulee jatkossakin suuntautumaan kunnan ulkopuolelle.”

Så beträffande frågan om vi faktisk får en Alepa, en R-kiosk, mera lunchrestauranger etc. kan man kanske sluta sig till att utgången är osäker, riskerna stora och insatserna för oss nuvarande invånare, ifall ett värdefullt rekreationsområde offras, oproportionerligt och oförsvarligt höga.