Enkät om bestämmande av hemkommun och bostadsplats och om flyttningsanmälan

Frågetecken 78
Enkät | Valtiovarainministeriö
Enkäten har avslutats

Delta i projektet

Enkät om bestämmande av hemkommun och bostadsplats och om flyttningsanmälan

  • Enkät
    Enkät om bestämmande av hemkommun och bostadsplats och om flyttningsanmälan (Avslutat)

Vid finansministeriet bereds en ny lag om hemkommun. Den nya lagen ska ersätta den nuvarande lagen från 1994. I lagen om hemkommun finns bestämmelser om hemkommun och bostadsplats i hemkommunen för varje person som är stadigvarande bosatt i Finland. Utlandsfinländare har en folkbokföringskommun istället för en hemkommun. I lagen om hemkommun finns även bestämmelser om hur man gör flyttningsanmälan.

Genom denna enkät samlas information om hur väl bestämmandet av hemkommun och bostadsplats motsvarar människors behov och önskemål och om hur bestämmandet bör utvecklas i den nya lagen om hemkommun. Enkäten kartlägger även hur flyttningsanmälningarna fungerar och hur de bör utvecklas i den nya lagen.

Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata (och statens ämbetsverk på Åland) för in uppgifterna om hemkommun och bostadsplats i befolkningsdatasystemet baserat på flyttanmälningar och de skapar grunden för många rättigheter och skyldigheter. Dessa är till exempel flera tjänster som kommunerna och välfärdsområdena erbjuder sina invånare, såsom daghem, skola och social- och hälsovård, samt den kommun som en person betalar skatt till och där personen har rätt att rösta.

I den nya lagen om hemkommun förblir bestämmandet av en persons hemkommun och bostadsplats i huvudsak oförändrat. Den kommun där en person är bosatt är även i fortsättningen personens hemkommun. Den nya lagen om hemkommun innehåller emellertid noggrannare bestämmelser om hur en persons hemkommun och boningsort bestäms. Målet är att uppgifterna om personers hemkommun och bostadsplats ska vara bättre uppdaterade i befolkningsdatasystemet.

Samtidigt som enkäten genomförs pågår även en mera omfattande begäran om utlåtande i tjänsten utlåtande.fi angående regeringens utkast till proposition om ny lag om hemkommun. Därigenom kan man bekanta sig med lagförslagets innehåll i större utsträckning. Allmänheten rekommenderas att i första hand svara på denna enkät på dinåsikt.fi. Företag och civilsamhällesorganisationer rekommenderas att svara i tjänsten utlåtande.fi.

Svarstiden går ut den 20 oktober 2023 kl. 23.59.

Länk till tjänsten utlåtande.fi

Länk till projektet på statsrådets webbplats

Mer information

Ville Koponen, regeringsråd, fornamn.efternamn(at)gov.fi, tel. 02955 30504

Marja Liukko, specialsakkunnig, fornamn.efternamn(at)gov.fi, tel. 02955 30090

Basuppgifter

Avslutat: 20.10.2023

Bilagor

  • Inga bilagor
Gör en anmälan

De obligatoriska frågorna i enkäten är markerade med en asterisk (*).

Hemkommun och bostadsplats
Svar
  • Ja 34 / 78
  • Nej 43 / 78
Svar
  • Hemkommunen bör alltid vara den kommun där personen bor 34 / 78
  • En person bör, om personen så önskar, kunna behålla sin gamla hemkommun om personen flyttar till en annan kommun för högst ett år 21 / 78
  • En person bör ha rätt att välja hemkommun oberoende av vilken kommun personen bor i 23 / 78
Svar
  • Ja 57 / 78
  • Nej 21 / 78
Svar
  • Endast sådana byggnader och bostäder där människor kan vara bosatta permanent och året runt i enlighet med lagstiftningen och kommunernas planbestämmelser bör antecknas som bostadsplats i befolkningsdatasystemet 16 / 78
  • Alla byggnader och bostäder där det bor människor, oavsett om dessa byggnader är lämpliga för permanent boende eller inte, bör kunna antecknas som bostadsplats i befolkningsdatasystemet 62 / 78
Svar
  • Alla utlänningar kan få hemkommun genast när de flyttat till Finland 10 / 78
  • Utlänningar kan få hemkommun om de har för avsikt att bosätta sig permanent i Finland 10 / 78
  • Utlänningar kan få hemkommun först när de uppfyller lagens villkor för vistelse i Finland, dvs. de får uppehållstillstånd eller registrerar sin vistelse i Finland på det sätt som lagen förutsätter 42 / 78
  • Utlänningar kan få hemkommun först när de fått finskt medborgarskap 15 / 78
Flyttningsanmälan
Svar
  • Ja 26 / 78
  • Nej 52 / 78
Till exempel semesterfirande på sommarstugan är inte en sådan flytt som avses i lagen. En följd av utebliven flyttningsanmälan kan vara att det enligt myndigheternas register bor både gamla och nya invånare på en och samma adress.
Svar
  • Flyttningsanmälan ska alltid göras när en person flyttar från en bostadsplats till en annan 14 / 78
  • Flyttningsanmälan ska göras endast om personen bor på den nya platsen längre än tre månader 23 / 78
  • En person ska själv få bestämma när flytten till en annan plats är bestående på ett sådant sätt att det behöver göras en flyttningsanmälan 41 / 78
Du kan välja flera alternativ
Svar
  • Familjemedlemmar som flyttar med personen 48 / 78
  • Familjemedlemmar eller andra som har hand om personen och som inte själva flyttar med personen 27 / 78
  • Den servicebostad eller vårdinrättning som personen flyttar till 42 / 78
  • Vem som helst som den som flyttar bemyndigar genom en fullmakt 52 / 78
Svar
  • De nuvarande sätten räcker, alltså göra en anmälan i tjänsten flyttanmalan.fi eller genom att fylla i och returnera blanketten för flyttningsanmälan till Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata eller till posten 67 / 78
  • Det ska vara möjligt att göra flyttningsanmälan till exempel per telefon eller e-post, även om det är förenat med en större risk för identitetsstölder 10 / 78
För närvarande fattar Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata ett skriftligt beslut om den flyttningsanmälan som myndigheten tagit emot och sänder beslutet för kännedom till den som flyttar endast ifall myndigheten inte godkänner anmälan som sådan.
Svar
  • Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata behöver inte meddela en person separat att flyttningsanmälan har godkänts som sådan 18 / 78
  • Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata ska alltid meddela en person att flyttningsanmälan har godkänts 58 / 78
Folkbokföringskommun
Finländare som är stadigvarande bosatta utomlands har istället för hemkommun en folkbokföringskommun, som till exempel avgör i vilken valkrets de får rösta i riksdagsvalet. Folkbokföringskommunen fastställs utifrån den hemkommun som personen hade senast i Finland och den kan inte ändras i efterhand.
Svar
  • Ja, det borde i stor utsträckning vara möjligt att byta, till exempel på grund av familjeförhållanden eller emotionella band 22 / 78
  • Ja, det borde endast i begränsad utsträckning vara möjligt att byta, till exempel till den kommun som en persons familjemedlemmar har flyttat till eller där personen äger en fastighet eller bostad 37 / 78
  • Nej, folkbokföringskommunen ska även i fortsättningen ändras endast när en utlandsfinländare flyttar till Finland för att bo en tid i landet och sedan återvänder till utlandet 19 / 78
Fritt formulerat svar
Svar

  • kun tehtiin lomaketta siinä ei kerrottu minne postittaa

  • Otettava huomioon myös ulkomailla asuvat, jotka kuuluvat suomen sosiaaliturvaan - esimerkiksi suurlähetystöissä työskentelevät paikalta palkatut, joiden katsotaan verotuksellisesti sijoittuvan Suomeen ja täten olevan oikeutettu kotikuntaan ja sen palveluihin. Otettava myös em. tilanteessa huomioon, kuinka järjestetään tarvittavat palvelut ja terveydenhuolto sellaisessa tilanteessa, jossa henkilö väliaikaisesti asuu ulkomailla, mutta on oikeutettu esimerkiksi sairaanhoitoon sosiaaliturvansa puolesta ulkomailla asuessaan. Esimerkiksi suurlähetystöt eivät maksa vastaavassa tilanteessa paikalta palkatulle henkilökunnalle mitään vakuutuksia tai sairaanhoitokuluja, vaikka henkilö kuuluu sosiaaliturvaan ja omaa kotikunnan Suomessa, joka johtaa epäreiluun tilanteeseen vaikka samoja maksuja joutuukin maksamaan.

  • Viranomaisille pitäisi ilmoittaa myös ketkä asuvat samassa asunnossa vakituisesti.

  • On mahdollista, että on kaksi kotia, mutta vakituiseksi asuinpaikaksi voi ilmoittaa vain yhden ja siten määräytyy kotikunta. Monet työt mahdollistavat etä- ja lähityöt ja voidaan asua viikot työpaikkakunnalla ja viikonloppuna "kotona". Samoin monet lapset seilaavat vanhemman luota toisen luokse. Ongelmia tulee, jos esim. sairastuu "työpaikkakunnalla" ja kotikunta onkin satojen kilometrien päässä, missä "koti" on. Tällöin terveydenhuollon saaminen on hankalaa. Samoin esim. Helsingissä HSL kk-lippua ei saa, ellei ole kirjoilla alueen kunnissa. Tämä hankaloittaa työssäkäymistä julkisilla.

  • Tulisi ottaa huomioon paremmin se, että ihmisillä voi olla esim. työasunto muualla (joka myös asuinpaikka) ja vakituinen asunto toisaalla = kotikunta. Etätöitä voidaan nykyään tehdä vaikka loma-asunnosta käsin, joten ihmisten erilaiset elämäntilanteet ja asuinpaikat tulisi huomioida ainakin niin, että kaikki lomakkeet ja ilmoitukset olisivat hyvin selviä.

  • Lakia ei tulisi uudistaa viranomaisen edun näkökulmasta, jos se samalla heikentää asukkaan tilannetta. Uudistuksen tarve tuntuu olevan vähäinen lakiin tehtäviin muutoksiin nähden.

  • Pitäisi olla mahdollisuus useampaan kotikuntaan, vrt. esim. Saksan Zweitwohnsitz.

  • Kotikuntalakia määritettäessä tulisi ottaa huomioon EU-lainsäädäntö koskien esimerkiksi väestökäsitettä ja väkilukujen tilastointia.

  • Tulisi ottaa edelleen huomioon pidempiaikaiset työvelvoitteet toisella paikkakunnalla esim. Työmatka vakituisesta asunnosta 300 km päähän töihin. Perhe on kotipaikkakunnalla, työpaikkakunnalla oltava rinnakkaisasunto ja osoite joka voidaan hyödyntää verotuksessa. Tämä tärkeää jotta työntekijä pääsee perheensä luo kotiin viikonlopuksi. Rinnakkaisosoite tulisi saada tehdä yli vuodrksi. Tällä tuetaan myös työllistymistä

  • Muuttoilmoituksen tekemisen velvollisuus tulisi seurata tiiviisti ihmisen liikkumisvapautta. Pysyvyyden määrittely perustuisi ihmisen oman harkintaan ja perusteluun.

    Esim Olen 18 vuoden ajan asunut joka vuosi säännöllisesti 7-8 kk kakkoskodissani, jonka kuntaan haluaisin maksaa myös veroni ko kuukausilta. Nyt se ei ole käynyt kunnan kaavamääräysten vuoksi. Asukkaiden tasa-arvo ei toteudu.