Gå till innehållet

Ställ frågor och diskutera planerna

Pratbubbla 102
Diskussion | Sipoon kunta
Diskussionen har avslutats

Under den tid då planerna är framlagda (15.1–15.2.2021) kan du diskutera och ställa frågor om planerna i tjänsten Dinåsikt.fi (Otakantaa.fi). Planläggaren följer med diskussionen och svarar på frågorna i mån av möjlighet redan under påseendetiden.

Responsen beaktas i mån av möjlighet i planeringen, och ett sammandrag av responsen bifogas till planen och ges beslutsfattarna för kännedom.

Ifall du inte vill att din respons är synlig för andra (t.ex. om den innehåller personuppgifter) kan respons också lämnas in direkt till planläggaren (frågor) och till Sibbo kommuns registratur (åsikter) senast 15.2.2021. Respons samlas in även via en kartenkät.

Kontaktuppgifter och planmaterial hittas på planernas webbsidor:

Basuppgifter

Avslutat: 15.2.2021

Bilagor

  • Inga bilagor
Ilmianna

Se övriga kommentarer

Förhandsfrågorna till webbinariet?

Plats för profilbild

@JIS
7. februari 2021 klockan 18.33.10

Vad hände egentligen med frågorna som man kunde skicka in på förhand till webbinariet? Jag vet inte om det berodde på mina språkliga tillkortakommanden, men jag upplevde nog att åtminstone de flesta frågor som jag skickade in blev obesvarade?

Upprepar frågorna här nu då (aningen uppdaterade):

1. Signaturen JSL ställde tidigare en relevant fråga om NG8 som blev obesvarad här på dinåsikt.fi:

"Man kan också jämföra med hur det gick när tomterna på Humbergsbacken (Herrgårdsbrinken) såldes för några år sedan. Där inledde Sibbo kommun arbetet med att kalhugga hela området, inklusive ytor mellan tomterna, innan någonting annat gjordes på området. Är det inte logiskt att utgå från att samma sak skulle hända i Norrskogen också?"

I utkastet till planbeskrivningen står det på sidan 102: "Först byggs kommunaltekniken och gatunätet. Det handlar om ett omfattande lokalt byggprojekt som enligt en preliminär uppskattning kan ta 10–15 år att genomföra. I vilken ordningsföljd olika delar ska byggas blir klart i ett senare skede."

Kan man alltså förvänta sig att skogen skövlas och allting grävs upp genast som det är möjligt och sen får man vänta i tiotals år på att någon kanske bygger något på området? Kommer vi att ha ett öppet sår i landskapet de närmaste 10-15 åren? På webbinariet fick vi höra att man först kommer att bygga längst bort från stationen och arbeta sig inåt centrum med åren. Detta torde bekräfta de ovan ställda farhågorna?

2. Vilka beslut om inledande av tågtrafik har fattats - i vilket/vilka organ och när? Vem har beslutat om att man måste påskynda en tåglösning på konstgjord väg framom att låta Nickby växa i naturlig takt och återkomma till tåget när vi har en tillräcklig invånarmängd? När tänker man besluta om finansiering och med vilka medel skall investeringarna finansieras? Har man tänkt undersöka om invånarna verkligen vill ha tågbaserad trafik om priset är högt såväl i euron som i övriga förluster mätt.

3. Varför sattes KR3 och NG8 samtidigt till påseende? Ville man medvetet göra materialet så omfattande att invånarna skall ha svårt att bilda sig en tillräcklig uppfattning om helheten?

4. Hur tycker kommunens planläggning att planeringen och förverkligandet av N44 SR-Rauta-kvarteret gick? Skall slutresultatet ses som ett uttryck för var ribban kommer att ligga för framtida byggande i Nickby? Tycker ni att det som förverkligades liknar de illustrationer som ingick i planen? Kommer vi att se motsvarande glapp mellan planens vision och den krassa verkligheten även i NG8?

5. Vilka fördelar anser ni att befintliga invånare får av en förhastad ökad inflyttning och omfattande utbyggnad som NG8 möjliggör? På vilket sätt förbättras invånarnas livskvalitet och rekreationsmöjligheter genom att planerna förverkligas i den form de nu presenteras?

Plats för profilbild

@DennisSöderholm
8. februari 2021 klockan 17.21.39

Det kom rätt många förhandsfrågor till webbinariet och det kan vara att vissa blev obesvarade eller besvarade på ett mycket allmänt plan. Åtminstone märkte jag nu att fråga 3 nedan glömde jag att ta upp, trots att det var meningen, ber om ursäkt för det. Svar på frågorna i ordningsföljd:

1. Trädfällning på tomterna hör inte direkt till de saker som bestäms i planläggningen (i t.ex. kulturhistoriskt viktiga miljöer kan man bestämma om skydd av enskilda träd, men i det här fallet är en sådan detaljstyrning inte motiverad). Vi har ett exempel på hur det gick på Humbergsbacken, ett annat exempel är Tasträsk där kommunen sparat träden för att de nya tomtägarna själva ska kunna välja vilka träd de vill ha kvar.

Den exakta byggnadsordningen är inte ännu bestämd, men meningen är att först bygga huvudgatorna och en av huvudgatorna går genom områdets norra del. Sedan byggs husen från norr mot söder, såsom det berättades på webbinariet. Detta betyder ändå inte att inte att man bygger precis hela området exakt från norr till söder, utan detta är uttryckt i stora drag med kvarters- och områdesvis variation. En mera detaljerad utbyggnadsplan torde finnas med i planens följande skede. Målsättningen är att bygga ett område klart i taget så att hela området inte är en byggarbetsplats samtidigt.

2. Beslut om påskyndade av tågtrafiken har fattats av kommunfullmäktige i samband med fastställandet av kommunens strategi. I samma strategi fastställdes också kommunens tillväxtmål.

3. Orsaken att båda planerna läggs till påseende samtidigt är att de delvis är överlappande och påverkar varandra. Om invånarantalet ökar på det nya detaljplaneområdet i Nickby gård får det följder också på andra ställen i Nickby, vilket utvärderats och planerats i planstommen för Nickby.

4. För detaljplan N44 har inga detaljerade byggsättsanvisningar uppgjorts vilket minskar på kommunens möjligheter att påverka byggnadernas utformning. N44-planen har bara innehållit allmänna bestämmelser, t.ex. att fasaderna ska vara rappade och stödmurarna bekläs med natursten. Gällande affärsutrymmen var bestämmelsen i N44 tillåtande (”får användas för affärslokaler”), inte tvingande. Byggherren har då valt att inte bygga affärsutrymmen. I detta fall var illustrationerna ett exempel på vad planen kan möjliggöra. I NG8 är det meningen att uppgöra bindande byggsättsanvisningar, som man måste följa för att kunna beviljas bygglov. Sådana bindande anvisningar gäller bl.a. på Ådalens detaljplaneområde – men man kan ju sedan vara av olika åsikt om anvisningarnas innehåll, t.ex. byggnadernas färgsättning i Ådalen har bestämts i byggsättsanvisningarna.

5. Befolkningsökningen för mycket bra med sig bara den planeras väl. När miljön planeras omsorgsfullt så att den blir trivsam uppkommer en bra omgivning och tätortsstruktur. Att strukturen är tät har inget värde i sig, men tätheten behövs för att uppnå målen om bra offentlig och kommersiell service samt kollektivtrafik. Nuvarande invånare får ett bättre serviceutbud, bättre förbindelser och om allt går väl också nya rekreationsområden och -möjligheter. De företagare som bor och verkar i Nickby får givetvis ett utökat kundunderlag.